Barns rättigheter på internet tillämpas på ett ojämnt sätt
EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) ställer krav på tjänsteleverantörer att avgöra om användare av deras tjänster är barn. Studier har dock visat att de nuvarande verktygen för åldersverifiering är otillförlitliga. Den vanligaste metoden är självdeklaration, där användaren måste uppge sin ålder, t.ex. genom att ange sitt födelsedatum vid registreringen. Det är lätt att inse att en sådan metod är behäftad med osäkerheter. Barn kan lätt kringgå åldersverifieringen genom att uppge fel ålder. I praktiken innebär detta att föräldrarnas samtycke till att använda appen i allmänhet inte inhämtas, även om det krävs enligt artikel 8 i GDPR. Följaktligen kan behandling av personuppgifter som grundar sig på samtycke vara olaglig för barn. Frågan om metoder för åldersverifiering har också tagits upp i rättspraxis. Till exempel har Europeiska dataskyddsstyrelsen i sitt bindande beslut om TikTok i augusti 2023 kritiserat appens åtgärder för åldersverifiering och ifrågasatt deras effektivitet. För att säkerställa att barns rättigheter respekteras måste applikationer på ett tillförlitligt sätt kunna identifiera åldern på sina användare.
Susanna Lindroos-Hovinheimo, professor i offentlig rätt
Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet
SE ÄVEN: behandling av personuppgifter i grundskolan integritetsguide
